Jag tänker att jag inte ska fundera så mycket över vad som gick snett i valet utan istället fokusera på vad som ska göras för att bygga upp en klassmedveten folkrörelse till nästa val och framåt.
Men så kan man ju inte tänka, jag och vi måste verkligen försöka förstå det val och valresultat som just varit. Vi kan inte bara svepa oss med "det var bättre förr", "(S) skulle varit mer vänster", "det var borgarpressen" med mera. Jag vet inte vad som gjorde att en majoritet av Sveriges röstberättigade befolkning inte röstade för en rödgrön allians, ordet allians smakar i skuggan av de senaste fyra åren illa att ta i mun men men. Det finns tusen frågor att ställa, vi kommer inte att få svar på alla och en del svar kommer att vara falska. Vi, jag tala om vänstern i bred bemärkelse och vänsterpartiet i smal(?) bemärkelse, eftersom jag är sån, kan inte inbilla oss att vi kan utvärdera oss själv hundra procent objektivt och få helt rättvisande svar. (Som om sådana finns, jag vet). Men vi måste göra ett försök, utreda, ställa frågor både till oss själva och till alla dom som vi ändå menar är bäst betjänta av vår politik. Och låta någon annan göra det åt oss också. Och vi måste lyssna. Framför allt på dem som inte röstade på oss. Noga. Jag tror inte att vi kommer att gilla en del av svaren. Men svaren kommer att hjälpa oss att hitta något. Inte att vi ska ändra politiskt mål. Att vi ska hitta en berättelse som engagerar, en vison, en bild av vilket samhälle vi vill ha utöver förvaltning av det befintliga. Den berättelsen måste vi formulera, via svaren (också de svar vi finner när vi skådar oss själv i naveln), och utveckla den närmaste fyra åren, fram till nästa val, eller åtta åren. Eller tolv.
Poängen är att vi måste prata om den hela tiden, inte bara runt valen, då kantrar debatten ofta över i procentsatser och piskor, berättelsen måste redan vara satt på plats då. Hela tiden prata om var vi är nu och vart vi är på väg, eller vad vi vill vara på väg mot. Det lyckades Socialdemokratin med under större delen av 1900-talet, de ägde förmågan att berätta och peka på mål och riktning. Med hjälp av att sitta på makten och institutionerna och via dem göra oss till sossar i sinnet.
I det här valet var det som bekant inte så, förändringarna gjorde alliansen snabbt denna mandatperiod, det har de inte riktigt lyckats med de tidigare gånger de kommit till makten. De hann på de senaste fyra åren göra tillräckligt många av oss till borgare. Genom att försämra våra sjuk- och arbetslöshets- försäkringar och mycket annat fick de oss att tänka mer privata lösningar/försäkringar. Genom att sälja ut allmännyttan att tänka mer på "mitt", nu ska alla äga sin egen lilla del, fixa sin egen försäkring. Det är att använda sin makt och sina institutioner till att forma oss till borgare.
Så, hur lösa knuten, nu när borgarna har fyra år till att forma oss till borgare?
Well, en del av svaret är, det skrev jag om förra gången, medierna. Vi måste äga, både bildligt och bokstavligt, medier. Alla sorters medier. Det är där vi ska bryta hegemonin och skapa vår motbild till den nu dominerande. Och det bland annat på det jag vill lägga min tid på för tillfället. Tills jag hittar något annat som kanske är smartare eller angelägnare. Jag kommer lära mig en massa nytt på vägen och det ser jag fram emot. Framtiden på längre sikt ser ljus ut. Just nu regnar det bara lite. Så gör en tidning att hålla över huvudet.
Höres!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar